Tragiskt telegram

Det perfekta mordet där mördaren har använt sig av en frapperande metod, som inte lämnar det minsta spår efter sig. Allt ser ut som en naturlig död – utan några som helst orsaker.
Det hela börjar helt oskyldigt med att stjärnfotografen Harry Friberg en sen eftermiddag möter en gammal skolkamrat, Curt Segher, i Centralbadets trädgård i hjärtat av Stockholm. Mötet måste firas och fram på kvällskröken hamnar man på en liten vickning hemma hos Curt. Medan stämningen blir allt högre och festdeltagarna allt gladare, mördas en kvinna kallblodigt i våningen ovanpå.
Ingen har anat sig till tragedin, det finns inga ledtrådar och – vilket är det mest förbryllande – dödsorsaken är omöjlig att fastställa. Det kunde ha blivit det perfekta brottet, om inte … Ja, om inte fotografen Harry Friberg varit med på festen.
Tillsammans med den lille skarpsinnige, hetlevrade polisintendenten Vesper Johnson inleder Harry Friberg en halsbrytande jakt på mördaren, en jakt som för dem genom hela Europa och inte slutar förrän nere på italienska Rivieran. Där finner de till slut förklaringen till detta högst besynnerliga mord.
STIEG TRENTER (1914–1967) föddes som Stig Johansson men tog namnet Stieg Trenter efter att först ha använt det som pseudonym, idén fick han från E. C. Bentleys deckarklassiker Trents sista fall. Stieg Trenter var journalist och en mycket uppskattad krimi­nalförfattare och stockholmsskildrare. Han räknas till De Fyra Stora (tillsammans med Maria Lang, Hans-Krister Rönblom och Vic Suneson). Han debuterade 1943 med kriminalromanen Ingen kan hejda döden. I Farlig fåfänga (1944) introducerade han fotografen och amatördetektiven Harry Friberg, och litet senare också hans ständige vapendragare, kriminalaren Vesper Johnson. Harry Friberg är tecknad efter Trenters nära vän, mästerfotografen K W Gullers. Vesper Johnson har chefredaktören Runar Karlströmer som förebild, Trenters chef på tidningen Allers.